Jaha då var det halloween igen. alla har under helgen firat, men vår familj väntar tills på tisdag då lilljänta får gå på roligheter på badhuset med spökborg med mera. Det här med högtider mm är inget jag lägger på minnet, tyvärr. Ibland tycker jag det bara är skönt, då det ibland kan skapa stress. det räcker med en stressig period för mig och det är julen. Även om traditionen har fått göras om lite under åren då saker och ting förändras. men jag har mina egna barn jag skapar våra egna traditioner med. lite sjukt att jag sitter och tänker på det nu, det var ju jul nyss.... :/

Det har varit rätt mycket ett tag så det har blivit lite med att skriva av sig. Jag försöker träna, jag ska sköta mitt hem samtidigt som jag ska hjälpa alla andra. Haft huvudvärk from hell, men jag antar väl att det beror på stressen som alla säger......Men tänk om det kunde vara någon som avlastade mig lite mer då så kanske jag skulle kunna få ta hand om mig själv lite ibland oxå. Har fått en sån satans värk i ena hälen, kanske det är hälsporre. Så jag söker vad man kan göra åt detta, för det är ju hekt sjukt var ont det kan göra och det förstör ju lite grann för mig när jag vill att långa promenader ska ingå i min träning. Men då jag inte kan stå på foten efter jag vilat efter promenader, så känns det inte så skoj.

Har en sån längtan ner till stockholm igen, träffa gamla vänner och hitta på en massa skoj. Men tyvärr så sitter jag fast i denna håla verkar det som. Men jag jobbar på det, att komma ifrån lite. I maj så är det inplanerat lite skoj iaf, då blir det konsert...yay, det kommer bli såååå skoj.

har en hel del fina bilder i mobilen jag velat dela med mig av, men tyvärr så får det vänta då överföringar inte funkar för tillfället..

Nu blir det jobb...tjing

I dag är det jobb dag. Rätt skönt ändå att komma hemifrån. Igår va en häktiska dag. Minstingen hade avslutning på simskolan och jag hade inte barnvakt år min 9 åring som har Angelman. Hon har rullstol hon kan sitta i men då hjulen va rätt smutsiga så fick den stann utanför. och inne i simhallen så får jag försöka ha henne i knät, jag ni kan tänka er att sitta och hålla en STOR hal ål ungefär. Hon älskar ju att bada, och att komma in och se 2 stora bassänger med härligt vatten och måsta sitta i knät på mamma, ja inte roligt alls. Efter en lååång svettig halvtimma är det över och jag är lika blöt som minstingen som tragit simexamen. Pust o stön .....så tillslut får jag ta "ålen" och gå ut till rullen och sätta henne där så mammsen får pusta ut lite. Jag gillar inte kyla och nu börjar ju de bli rätt kyligt ute, men just igår så va det såå underbart att komma ut i den svala och fräsch luften och bara få andas djupa andetag och få syre i hjärnan igen. Sen bar det av till gamla lägenheten där mina större barn bor och där käkade vi middag och rastade hundar och gjorde fräscht i lådorna åt katterna då ALLA i min familj förutom småtjejerna var borta, så jag fick en hel del sysslor igår och för den delen en hel del träning o motion också, o tur var det då jag missade en dag på gymmet. Och flickorna fick mycket friskluft dem me, så trots att 9 åringen inte fick sin sovmedicin så har hon sovit hur bra som helst i natt....sååå skönt för mammsen me ;)

Idag så jobbar jag endast dagen och Flisa (9åringen) ska på kortis , så då blir det en sväng på gymmet ikväll. Man måste ju ta vara på gymtiden då man fått en gratis månad :P 

Har fortfarande inte vägt mig, och inte mätt heller , men det är väl dags för att se om både omläggning av kost och gymmet gjort någon verkan på fläsket. När jag kommer iform och känner mig mer säker och bekväm så kommer jag att visa före och efterbilder.....

Nä nu e rasten slut och det är dags att ta i igen....

kram

Nu ska jag försöka blogga lite om mitt liv som 5 barns mamma, blivande mormor och separerad och vad det innebär. 

Jag har i hela mitt liv varit rädd för konfikter då rädslan att bli ensam som bottnar i min uppväxt.  Många vet ju inte vad jag gått igen om och jag har fått mycket skit och fått höra att det inte är sant och att jag bara tycker synd om mig själv. Tja, tycker synd om mig själv, tja ibland så har jag nog haft den känslan men jag har ju fått en fantastisk insikt i hur jag själv inte vill och ska behandla mina barn och barnbarn. Jag vill verkligen inte smutskasta någon ifrån det förflutna utan detta är en blogg om Härifrån och Framåt. Dom är förlåtna....eller jag hyser inte värsta aggen förtfarande utan vill hellre tacka dem som sårat och gjort mig illa för att dom har öppnat mina ögen. Det har tagit lång tid att komma hit, men nu är jag här. 

Härifrån och Framåt